Direktlänk till inlägg 13 oktober 2017

Frånvaro och sorg

Av Annika Fjällström - 13 oktober 2017 07:08

Hej alla fina!

Har inte velat skriva på några dagar. Jag har haft fullt upp med att njuta av min fina lilla vovve som var dålig. Igår fick hon somna in.

Jag har väl sett på mitt sätt att hon alltid haft problem med en höft. Nu i efterhand så kan jag se att det har nog kommit mer och mer det sista året, framförallt, hon har inte så gärna viljat ta promenader. Jag har trott att hon soffat till sig. I våras blev hon halt fram också, och jag sköt bort det. Jag anpassade mig efter henne mest. Sedan en dag nu blev hon blockhalt. Och hade så himla ont trots smärtstillande. De sista två veckorna var hon annorlunda. Så glad fast ändå inte lik sig.

Eftersom jag själv lever med smärta, kändes det inte bra. Jag bara visste. Och på nåt vis, känns det som hon väntat på mig, att jag skulle klara mig själv. Och nu kunde hon lämna mig hos Christer. Som hon fann honom direkt. Hon kände lukten av honom i hissen sista kvällen, och kunde inte fort nog komma ur den.

Sådan kärleksfull och glädjesprudlande hund. Hon kunde möta vem som helst ute, och yla och prata. Och tro att alla ville se henne. De flesta blev ju så glada. De kunde inte annat. När jag var ute på promenad igår. Mötte ju många hundar. Då kände jag lättnad att vi hade en ovanlig blandras. Inte så stor risk att möta en liknande.

Att ha haft henne i åtta år. Vi blev tighta än mer kanske, då jag varit hemma hela tiden. Finns inte många nätter och dagar på åtta år som hon inte varit med mig. Legat i soffan. Vi har tagit middagslur. Det var det bästa på dagen för oss. Tårarna rinner och värken i bröstet. Vill bara ha henne tillbaka.

Det var fint. Och hemskt samtidigt. Att låta henne somna. Precis innan sköterskan sa, att nu så,,, då såg jag henne. Som om hon hoppade ur skalet!! Som ett glitter till höger om mig. Och hon är så pigg och glad och jag känner i det ögonblicket. Att det var väldigt länge sedan hon var precis så. Så fri var hon. Och som att säga, gråt inte. Jag har det jättebra. Sådär som hon gjorde. Lade huvudet på sned. Med ett leende.

Tack för all kärlek och klokskap du gav. Di fick mig att växa som människa. Att känna och se kärlek på annat sätt. När mitt barnbarn kom, så skyddade du honom. När han blev större fick han så mycket pussar samtidigt som du inte ville att han skulle dra i dig. Det är ju lättare att tänka nu, att det kunde vara din smärta.

Min dotter kallade dig ?körven?. Med min son lekte du med ninen och skulle springa. Med oss tjejer var det brottarbjörnen. Du var så klok. När jag satte på mig kläder, istället för mjukisar, visste du att vi skulle göra nåt. Så klok. Visste allt.

Jag vet att du är med dig. Fast jag kommer sakna dig så. Din lukt. Din värme. Din tröst och närhet. All glädje.

Ta hand om er och varandra. Vi vet inte hur mycket tid vi har ihop. Kram //Annika

Hittade en gammal bild på min dotter och Pixie??

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Annika Fjällström - 29 april 2021 09:31


Hej fina! Sitter i solen. Det är kallt ute fast på min balkong är det fantastiskt. Jag sitter med en klump i magen av tacksamhet. Att ha den här möjligheten. Det är inte bara att jag får sitta här. I ett drömboende. Utan att jag fantiserade, eller...

Av Annika Fjällström - 28 april 2021 10:20


Hej fina! Wow! Idag, åtminstone än så länge är det typ vindstilla här i Karlstad! Det är så jag inte riktigt vågar tro på det. Hihi. Jag har vågat. Hitta ut ur en tuff situation. Igen. Det är väl det vi gör. Med livet. Frågan är hur. Varje gån...

Av Annika Fjällström - 22 april 2021 12:13


Hej fina! Hur tänker du? Hur känner du? Ältar du att du önskar något annat? Annat jobb, liv eller relation? Det gör vi alla tror jag. Att jag har hamnat på ett så bra ställe i mitt liv inuti mig, är inte något som bara blivit. Inget någon gett mi...

Av Annika Fjällström - 21 april 2021 10:00

Hej fina! Oj så många år sedan jag skrev. Det har hänt mycket i mitt liv. Jag mår väldigt bra, ganska fri i min gamla smärta. Det ska jag återkomma till såklart. Mitt barnbarn Neo har blivit fem år, den 30 mars! En stor kille som jag antagligen ...

Av Annika Fjällström - 20 april 2021 11:50


Hejsan!Ser att flera är ute på min blogg trots alla år sedan jag skrev. Livet har gått och jag tappade lusten att skriva. Det har nu börjat smyga sig på igen och jag kommer nog dela med mig lite än en gång. Till dess önskar jag dig en fantastisk dag!...

Presentation


Älskar att skriva. Om livet, tacksamhet, glädje och svårigheter. Om barn och barnbarn. Lifvet helt enkelt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10
11
12
13 14
15
16 17 18
19
20 21 22
23
24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Oktober 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards