Hej fina!!

Jag skrev ett långt inspirerande inlägg om min kurshelg i själens era. Tyvärr är det borta, jag såg inlägget igår fast jag vet inte om du kunde läsa. Då jag skriver på ren inspiration blir ju inte det här inlägget lika. Dessutom vet jag inte om du hann läsa, så i vilket fall blir det ett annat inlägg.

På kursen jag varit på, handlar det först och främst om att våga vara jag, hela jag. Hitta vem jag är och inte vem jag bara vill vara. Använda mig av min kraft och min själ. Att låta själen styra mig och en bit av egot, en bit av sunt förnuft får såklart alltid vara med. Fast ändå våga gå på det första jag känner. Våga ha tillit att allt är som det ska. Att jag gör mitt bästa från där jag är nu.

Det är en så stor förändring inom mig, att jag aldrig vill gå tillbaka i den jag var. Det låter mysko, det känns ovanligt, mest för att jag är genuint glad och lycklig, jordad, känns som jag startar på noll och har allt jag vill fylla livet med, framför mig. Att välja själv nu, och inte låta huvudet störa och styra för mycket. Det känns som det gamla bagaget är borta. Puts väck. Det fina är att det nu är femte dagen, och min nya frihetskänsla sitter i. Och att jag hittills klarar mina utmaningar galant. Det är något jag alltid vill ha med mig. Att stå i min egen kraft!

Så nu lämnar jag ut mig lite. Kliver över en tröskel. Det är en av utmaningarna vi fått, att göra efter kursen. För att växa i mig.

Så i min utmaning här, så vill jag berätta att jag nu står för mig. Vem jag är. Vad jag tror på. Och vad jag vill göra med min andlighet, kommer jag inte att låta andra förstöra för mig. Då blir jag i min egen kraft. Att hitta styrkan. Och min tro är mer att det jag vet nu, om mig, om andlighet, har jag alltid haft inom mig. Förut var det med pekpinne och manipulation. Sexuella övergrepp och hot om att, om jag berättar för någon, kommer de inte tro på mig ändå! Nu känner jag, att jag äntligen kan stå för det. Utan ursäkter eller att be om ursäkt!!

Detta gjorde att jag lade ner min andlighet. Det resulterade i att jag också lade min själ för vila. Som i sin tur innebar att jag tappade all tro på mig, på livet, på att våga känna det jag kände. Och det blev många många år, som jag inte levde. Jag trodde att jag levde. Och nu, i efterhand, när jag bara kan skratta med lätthet t e x, åt inget, så märker jag, hur fruktansvärt dåligt jag mått. Och då kan jag också tänka, hur har det påverkat min fysiska smärta?

I vår framtidsmeditation, när jag svävade på våra himlar, var det första som kom till mig, det finns ingen smärta!!! Tårarna sprutade, rann ner över bröstkorgen. Jag var helt smärtfri. Sedan efter meditationen, slog det mig, att det inte endast var i meditationen jag var smärtfri! Det var ett budskap, i min framtid, det finns ingen smärta!! Och det är stort för mig. Det är det jag visualiserat varje dag sedan april 2013!!!

Det här är så stort. Livet är så mycket mer än vi kan se. Jag har en inblick i saker, som jag otroligt gärna vill dela med mig av!! Att det finns annat än stress, materiella saker ( fast det är ju också kul!!) och påverkan från yttre omständigheter. Att då ha redskap att hitta sin inre styrka och kraft. Att inte gå in i någon annans mående. Det!! Är något jag brinner för. Det är det jag vill göra med min återstående tid på jorden. Att dela med mig av min resa och mina erfarenheter. Att hjälpa människor hitta ut!! Och in till sig.

Jag har kommit hem äntligen!! Och jag kommer inte släppa taget igen. För nu hamnade jag rätt!! Finaste Carolina Gårdheim, sådan stark kvinna och själ! Med endast det goda. Som delar sitt, så att jag och vi, kan hitta hem!! Hon finns på Kreativ Insikt, och jag rekommenderar varmt. Gå in och kolla.

Vågar du lita på din magkänsla idag? Vad och hur känns det innan hjärnan går in och tolkar om du ska våga eller inte? Jag tränar på att vara lyhörd för allt, även det minsta. Det är en resa för livet!! Och jag älskar det!! För nu tackar jag livet!! För att du älskar mig!! Och att jag lever trots allt och ännu mer!!

Ta hand om dig// kram, Annika

Mitt kraftdjur, örnen. Som följt mig i så många år och jag har inte fattat.

Bild lånad av Carolina Gårdheim, från vår kurshelg Shine Your Light