Alla inlägg den 2 november 2017

Av Annika Fjällström - 2 november 2017 14:15

Hej fina!!

Äntligen vänder det. Det här med att vara tvungen att i perioder vara tvungen att ta lite starkare mediciner, det är ju något jag är i behov av för att funka. Varje gång jag får ett skov, känner jag det där starka motståndet. Så då får jag välja mellan det ena eller det andra. Det är inga mängder, det är sällan länge, ändå, påverkas hjärna och kropp otroligt mycket av dessa kemikalier. Det lurar ju hjärnan och sedan ska jag komma tillbaka till min egna personlighet.

Nu ska jag komma ihåg varför jag har sådant motstånd. Och det är ju inte så jättejobbigt under tiden jag måste ta dem, då jag inte känner något märkbart psykiskt. Det är när jag kan sluta. Först kommer dålig aptit och en tomhet. En läskig tomhet som om allt kvittar. Sedan kommer tröttheten. En enorm trötthet. Lite låg blir jag också. Det som är bra, är när jag kan komma på, att det är det som är problemet. När jag nu för tiden kan känna, att det där är inte jag. När det negativa och hopplösa kommer i huvudet och jag samtidigt inte känner igen mina tankar. Det var väldigt tydligt nu. Många tror att utsättningssymptom bara är typ illamående, trötthet och att längta efter piller. Nej, det är annat för mig. En kemisk hjärna kallar jag det. För jag märker så tydligt. Det är ju hemskt egentligen, och ändå tur att det finns. Jag kan förstå, att om man äter mängder och blir beroende, inte vill sluta. För det är inte kul att inte känna igen sina tankar.

Jag hade tänkt skriva om drömmar. Vågar du drömma? När jag flyttade till min lgh, gjorde jag en visionboard. Klippte ut en massa bilder och text över sådant jag önskar och önskade. Saknade. Och man ska drömma högt och när du gjort det, så ta i ännu mer. Sedan skrev jag hur min nästa kärlek skulle vara. Önskemål på bara det bra. Utseende brydde jag mig inte om. Jag hade väl tur där då, Hahaha...

Och jag måste säga, att jag var inte beredd på att träffa någon det närmsta året. Hur? Vart? När? Jag som aldrig är ute på krogen, gillar inte dejtingsajter och har inget jobb. Så att vi har träffats alls, idag två månader sedan, som känns som ett år minst, är ju märkligt. Och ändå inte. Och allt stämde på det jag skrev ner!! På min fina kille. Allt utom en sak. Han har ingen lägenhet utomlands. Så det får bli i framtiden. För sluta drömma. Det kommer jag absolut inte göra.

Så vet ni? Nu funkar det ju på riktigt. När jag gör dessa saker, då visualiserar jag också. I bild och väldigt mycket känsla hur jag mår då,när det har hänt. Jag gjorde lika med smärtan. Att bli frisk. Och jag är ju verkligen på god väg. Jag har ju perioder utan medicin och jag kan ta mina efterlängtade promenader. Det är mycket jag kan nu som var omöjligt för ett år sedan.

Så våga drömma. Vill du byta jobb?? Trivs du där du är i livet? Sätt dig ner och dröm. Skriv ner. Och se vad som händer. När jag var ung, drömde och fantiserade jag om saker som sedan hände. Då trodde jag att det föll på plats, p g a att jag höll tyst. Det var en magisk känsla att testa och se om det hände. Visst har du väl drömt om saker som sedan hänt? Gör det mer!!! Om allt. Var bara säker på att du vill också. Och allt kommer inte så fort. Pussel ska läggas en bit i taget. Så grabba tag i den biten som du får. Den kommer leda dig till nästa. För det kan du säkert se tillbaka på också? Händelser som börjat längre tillbaka, som ledde dig till beslut?!

Dröm!!! Dröm stort!! Och ännu mer!! Du förlorar absolut inget, däremot, kanske du vinner glädje för dig själv och ditt liv. För du är själv ansvarig. För ditt liv.

Kram // Annika

Presentation


Älskar att skriva. Om livet, tacksamhet, glädje och svårigheter. Om barn och barnbarn. Lifvet helt enkelt.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8
9
10 11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards