Hej fina!

Nu har jag kommit hem. Jag kom till Sverige i söndags, fast följde med min kille hem direkt. Inatt har jag sovit hemma. Som en bebis. Hårt och gott. I nio timmar. Mindre lätt att ta sig ur sängen bara, haha. Jisses. Det behövdes. Även om vi vilade mycket på semestern, sov jag inte bra i den hårda sängen. På rygg utan kudde blev det. För att nacken inte skulle krampa.

Oturligt fick jag världens smärtanfall i måndags. Det tog hårt på psyket denna gång. När jag kände att jag ville iväg på resa. Det var en speciell känsla som jag brukar få. Saker händer inuti mig. Och ibland vet jag inte vad eller vad jag ska göra med allt.

Känner att jag fått landa i något nu. Det där lugnet och en säkerhet. En inre trygghet med mig själv. Som jag ibland förlorar. Som jag känner just nu i min styrka, skulle jag kunna gå iväg och söka jobb. Det är orealistiskt då jag kommer förlora för mycket pengar på att inte kroppen är redo än. Det är så synd, att jag inte kan få rehab på Teneriffa. I värmen. Så kände jag minimal smärta. Och kroppen har börjat svara på lite träning. Jag har vågat använda lite vikt i vissa övningar och det har inte blivit för illa.

Jag har tyvärr fått problem med mitt bäcken/ ben nu också. Haft sedan jul och det vill inte släppa. Jag jobbar på det och hoppas att det är styrka som fattas. Önskar sv hela mitt hjärta jag hade ekonomi att åka till Stockholm till en kille som jag är säker kan hjälpa mig hitta rätt i min sneda kropp. Är det något jag lärt mig, så är det, att där det gör ont, det är inte där felet är.

Det händer mycket runt mig i mitt liv. Jag känner en massa inuti. Och att inte få ut min kreativitet gör mig tokig!!! Målandet börjar mer och mer pocka på. Fast jag vet inte med vad än. Och min lgh är lite liten. Jag vill ha yta så jag kan få ha mina grejer framme. Så något är på gång. Och jag är sugen på billigare lgh. Har dock inte beslutat det än. Så det väntar jag på, att den biten med faller på plats.


Ja livet är ett pussel. Att få bitarna att passa. Ibland tar man fel bit. Fast den är egentligen inte så fel. Den får oss oftast till rätt. Och ibland är det bara en omväg. Så tänk snälla tankar om dig. Du är värd det bästa. Och våga lyssna på det lilla inom dig. Det som viskar. Och det som vi ofta viftar bort. Det kan vara den lilla impulsen som förändrar resten av ditt liv.

Ha en fantastisk dag! Kram// Annika

Våga drömma