Hej fina!

Jag har inte haft rätt inspiration att skriva och jag vet inte än om jag ska sluta eller inte. Jag går igenom en förändring som är ganska stor. Och jag vill dela med mig och samtidigt bara vara. Att inte pressa mig.

Det är många saker jag har i mitt huvud som jag söker klarhet i, och än mer sedan mamma gick bort, så har minnen poppat upp. Om mig och vad har jag för värderingar egentligen.

Jag är inne i en fas, där jag letar i mitt inre vad som är ok, hur jag vill ha det på många plan, vad som är rädslor osv. Att inte låta gammalt beteende förstöra för mig själv. Att inte rusa iväg.

Vart drar jag gränsen på vad som är ok hur andra är mot mig? Deras val och prioriteringar är ett. Vad är ok för mig och inte? Det är något jag jobbar hårt med, då jag alltid varit ?för snäll?, i den mån, att om jag säger att det inte är ok, kanske den personen, ja vad?? Samtidigt ska jag känna att det är värt att ta upp. Och det här är runt mig mycket, i mina olika relationer jag har. Jag tycker det är spännande att utvecklas. Så länge jag vågar känna vad som är rätt för mig, utan att ångra mig efter.

Att inte gå in i gamla vanor och känslor är så oerhört befriande. Jag trodde det skulle bli värre för mig. Mer vilsen. Och så visar det sig att när jag vågar utmana mig, så skalar jag bort ännu en rädsla, på lagret jag omger mig med. Och styrkan i det! Wow. Så jag blir ju starkare, inte mer vilsen.

Att våga känna vad jag känner. Och att våga utmana mina rädslor. Som min kursledare säger, Gör ändå!! Det hoppas jag ni tar med er från den här texten. Så länge vi inte skadar varandra eller oss själva. Känns det rätt fast du är rädd. Gör ändå!!

Hur känner ni när någon tagit ett val och ni blivit sårad? Eller sårar någon omedvetet. Att det blir ett s k misstag eller övertramp? När det behövs ett förlåt? För mig är beteendet förlåt, att den och jag vågar ändra. Att visa med handling. Att det inte blir på samma sätt nästa gång. Då visar man varandra att man inte menade det. Om personen i fråga gör samma sak gång på gång. Då blir det mindre bra för mig.

Så jag hittar nya sätt, istället för att låta enbart mina tankar om hur det borde vara, styra. Och det är att utvecklas. Till mitt bättre jag. Att hitta ett sätt som funkar för mig att må bra och inte stressa upp mig. Förr var jag osäker på en massa saker, som gjorde att min självkänsla och självförtroende försvann helt. Och det bygger jag upp nu. Och känner mig väldigt stark i det. För jag vet vad jag är värd. Och vi är lika mycket vörda alla människor.

Jag önskar dig en fantastisk dag! Säg något fint till en främling eller närstående idag. Och märk hur det känns i dig. Kram // Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej fina! Sitter i solen. Det är kallt ute fast på min balkong är det fantastiskt. Jag sitter med en klump i magen av tacksamhet. Att ha den här möjligheten. Det är inte bara att jag får sitta här. I ett drömboende. Utan att jag fantiserade, eller...

Hej fina! Wow! Idag, åtminstone än så länge är det typ vindstilla här i Karlstad! Det är så jag inte riktigt vågar tro på det. Hihi. Jag har vågat. Hitta ut ur en tuff situation. Igen. Det är väl det vi gör. Med livet. Frågan är hur. Varje gån...

Hej fina! Hur tänker du? Hur känner du? Ältar du att du önskar något annat? Annat jobb, liv eller relation? Det gör vi alla tror jag. Att jag har hamnat på ett så bra ställe i mitt liv inuti mig, är inte något som bara blivit. Inget någon gett mi...

Hej fina! Oj så många år sedan jag skrev. Det har hänt mycket i mitt liv. Jag mår väldigt bra, ganska fri i min gamla smärta. Det ska jag återkomma till såklart. Mitt barnbarn Neo har blivit fem år, den 30 mars! En stor kille som jag antagligen ...

Hejsan!Ser att flera är ute på min blogg trots alla år sedan jag skrev. Livet har gått och jag tappade lusten att skriva. Det har nu börjat smyga sig på igen och jag kommer nog dela med mig lite än en gång. Till dess önskar jag dig en fantastisk dag!...