Hej fina!

Jag trodde jag var längre fram än jag var. I min styrka. I mitt arbete med mig. I min kraft i vad jag orkar vs vad hjärnan vill!! Igår blev jag så ledsen. Jag kände gamla sår slets upp. Att inte orka och därmed inte räcka till. Att så små saker tar min kraft.

Då blir jag sorgsen. Blir ledsen. Saknar mig! Min ork utan smärta. Så jag fick igår lära mig. Att jag är inte där än. Och ge besked till någon utan att känna mig som en svikare. Tänk om det enkom var det jag skulle göra? Att stå upp för mig? Jag lovade inget utan skulle prova bara. Så skulden ligger hos mig. Mitt dåliga samvete. Duktig flicka syndromet som jag alltid haft.

Om några dagar kommer det ju att kännas bättre. Just nu. Så håller jag mina tankar på bra saker. På det sätt jag tränar. Vilket är en himla tur. Klumpen i magen finns där ändå än. Jag är verkligen tacksam för den kurs jag går. Som hjälper mig se och förstå.

Det finns väl en anledning till mitt beslut. Och jag har känt efter. Jag har checkat av. Vad vill jag. Vad känner jag. Vad är det värt. Och jag väljer att må bra. Och inser med en stark känsla. Att jag är så oerhört tacksam att jag kommit så långt.

Jag har det jag behöver. Egentligen. Att stressa mig och ta på mig flera saker. Det var inte så smart. Utan det fick mig i alla fall. Att inse hur bra jag har det. Kanske det kan ta mig ur den svacka jag hade.

Jag har fått frågan om jag vill ha föreläsning. Så efter det här avbrottet vill jag satsa den kraft jag har till att förbereda mig. Det är något jag vill. Och brinner för. Sedan hur det går och om någon vill lyssna. Det tar jag då. En kul grej och att få dela min historia.

Den är ju inte kul i sig. Och när jag börjat gå igenom mitt liv så kan jag ha föreläsning på olika teman. Så ryggsäcken ska av. Helt. Och jag kommer igenom. Starkare än någonsin. Och rädslan för den fysiska smärta jag har. Kommer också försvinna. Det är jag säker på.

Ha en fin dag// kram Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej fina! Sitter i solen. Det är kallt ute fast på min balkong är det fantastiskt. Jag sitter med en klump i magen av tacksamhet. Att ha den här möjligheten. Det är inte bara att jag får sitta här. I ett drömboende. Utan att jag fantiserade, eller...

Hej fina! Wow! Idag, åtminstone än så länge är det typ vindstilla här i Karlstad! Det är så jag inte riktigt vågar tro på det. Hihi. Jag har vågat. Hitta ut ur en tuff situation. Igen. Det är väl det vi gör. Med livet. Frågan är hur. Varje gån...

Hej fina! Hur tänker du? Hur känner du? Ältar du att du önskar något annat? Annat jobb, liv eller relation? Det gör vi alla tror jag. Att jag har hamnat på ett så bra ställe i mitt liv inuti mig, är inte något som bara blivit. Inget någon gett mi...

Hej fina! Oj så många år sedan jag skrev. Det har hänt mycket i mitt liv. Jag mår väldigt bra, ganska fri i min gamla smärta. Det ska jag återkomma till såklart. Mitt barnbarn Neo har blivit fem år, den 30 mars! En stor kille som jag antagligen ...

Hejsan!Ser att flera är ute på min blogg trots alla år sedan jag skrev. Livet har gått och jag tappade lusten att skriva. Det har nu börjat smyga sig på igen och jag kommer nog dela med mig lite än en gång. Till dess önskar jag dig en fantastisk dag!...