Hej fina!

Jahapp. Då är jag där igen. Tänk om jag på något vis kunde dela med mig av känslan. Även allt bra som händer just nu. Nu är jag mitt i tromben. Allt runt mig snurrar fort fort! I mitten i hålrummet. Där står jag. Varm. Tacksam. Lycklig. Förundrad. Skakad. Lite naken. Chockad. Att just jag, äntligen kan känna som jag gör just nu. Att på något vis, äntligen få lön för mitt jobb, att bli mitt bättre jag. Att älska mig som den jag är. Orkar acceptera. Att våga ta steget att ta emot.

I vår privata grupp från kursen Shine your light, har jag slagits omkull av vänlighet!! Något som är självklart hos mig själv. Något som är mindre lätt, att ta emot. Så mycket pepp och kärlek att jag först blir stum. Idag har tårarna runnit över flera gånger. Av en djup tacksamhet, bl a över att äntligen få vara med likasinnade. Fast vi just nu ?ses? på nätet. Vi har samma längtan. Samma mål fast olika mål på vart det bär. Jag får nu öva mitt ego, hårt, haha, att ta emot.

Vår kursledare, Carolina, hade i veckan ett gratis webinar. Efter det, kände jag omedelbart att min energi höjdes och förändrades. Sedan mamma gick bort i januari, och min älskade livskamrat, min lilla vovve ,i oktober. Så har jag verkligen kämpat med tankar och känslor och situationer. Att inte hamna i depression. Och nu när det vände, märker jag att jag har haft och förmodligen har, en depression. Det blev för mycket med allt. Och sedan kom annat skräp ikapp som jag behöver få ur systemet. Så nu. Nu äntligen. Ska jag njuta mer. Utan att kämpa så för det. Och komma ihåg känslan.

Det var en sak som kom starkt, efter min meditation på morgonen efter webinaret. Min fråga i förtvivlan var, vad ska jag göra med mitt liv?! Ofta kommer svaret när jag slutar fokusera. Nu var det i duschen. Hur vore det om jag började njuta av livet, äntligen ??! Jag blev full i skratt av kraften orden kom med. Och sorgligt samtidigt. Att jag har slitit så ont alltid. Av alla olika orsaker. Om jag njuter. Då kommer livet till mig. Då blockerar jag mig inte.

Så det blir något att påminna mig om. Och just detta. Att våga. Våga ha ont. Att våga röra mig. Att smärta inte är farligt. Att jag har rätt att njuta. Behöver inte stå till svars för någon. Vart har jag fått det ifrån? Så. Nu får det vara slut på den tanken. Jag har rätten att njuta. Av enbart mig. Och inte bara när jag ger. Vilket är de bästa jag vet. Att göra andra glada.

Njuter du av livet? Vågar du mer? Jag utmanar dig!

Att njuta av mitt barnbarn och tid med honom. Det är lyxigt värre!