Hej fina!

Det har varit några tuffare dagar i samband med mammas bortgång. En sak är jag otroligt tacksam för, det är min gåva, och vetskap. Om att vi går till ljuset. Energin. Universum. Alltet eller vad ni önskar kalla det. Himlarna är också fint.

Att jag utvecklades så mycket på kursen i november. Wow säger jag bara. Wow-känsla att kunna se tillbaka på hur saker läggs som ett pussel. Att ha tillit att allt är som det ska. Nu är jag än starkare i det. Och då kan jag ännu bättre lyssna inåt.

Att verkligen prata med mamma. Finns inget tvivel att jag gör det eller att hon gör det när jag minst anar. Hon var lite busig min mamma. Skojfrisk. Och det varmaste hjärta. Jag vet att vi hade vårat band, angående andlighet. Mamma hade varsel, som man sa mer förr. Det har vi pratat om. I många år. Igår märkte jag att hon ville något. Och jag var så enormt trött och tom och kunde inte ta in. Hon var så ivrig. Så min vän Margot plockade in information och i morse hade det släppt. Idag kan jag känna igen.

Så i morse fick jag det, oväntat fast jag förstår. Och lugnet och ljuset som uppstår. Jag vill så gärna att mina syskon ska få uppleva samma. Närheten är så påtaglig.

Och sedan känner jag att det ändrat något i mig. Det har jag hört från andra som förlorat en kär anhörig. Jag har inte vetat riktigt. Sedan är ju alla olika. Jag har en snabbare utveckling förmodligen, fått en skjuts på mig. Det bättre jag som är i utveckling.

Min mamma är en stor förebild. I ödmjukhet. I kärlek. Hon hade inte så lätt att visa den tidigare i mitt liv. Hon orkade säkert inte och inte hade kunskap. Sedan vet jag ju själv, att när man måste överleva, då kan det vara enklare att ställa sig utanför sig själv. Dissociation är ett finare namn. Något som händer i överlevnad. När jag fick mina barn, då förändrades så mycket i vår relation och hur jag kände som barn, fick jag mer förståelse för, för min mamma. För hennes kärlek till mig och oss, har alltid funnits. Stark och stolt!!

Att jag är lik mamma i mycket, det vet jag. Och jag vill bli bättre på mer saker. Där är hon verkligen min förebild.

Många tankar och känslor är det. Och jag vet inte alls var det tar mig. Jag vet att jag har vissa förändringar att ta tag i hos mig. Vissa kommer vara kvar. Andra släppa taget. Jag vet att det åtminstone inte är negativt för mig. Och borde inte vara det för de närmsta.

Jag hyllar livet än mer. Jag vill så mycket. Och för att komma dit, är det att stanna upp i nuet. Det låter bakvänt. Ändå vet jag att det är det som ger mig svaren på det jag ska göra. Och det ger mig en starkare intuition där jag kan lyssna mer inåt. Jag får försaka vissa saker lite. Ändå inte helt. För att det ska bli till det bästa. Just när jag skriver, blir jag alldeles pirrig. Och full i förväntan. Vad livet har att ge. Bara vi vågar stanna upp. Och lyssna. Vad vill jag,,,

Ha en underbar dag! Välj att tänka snällt om dig. Ring någon du bryr dig om. Vänta inte!!

Kram// Annika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej fina! Sitter i solen. Det är kallt ute fast på min balkong är det fantastiskt. Jag sitter med en klump i magen av tacksamhet. Att ha den här möjligheten. Det är inte bara att jag får sitta här. I ett drömboende. Utan att jag fantiserade, eller...

Hej fina! Wow! Idag, åtminstone än så länge är det typ vindstilla här i Karlstad! Det är så jag inte riktigt vågar tro på det. Hihi. Jag har vågat. Hitta ut ur en tuff situation. Igen. Det är väl det vi gör. Med livet. Frågan är hur. Varje gån...

Hej fina! Hur tänker du? Hur känner du? Ältar du att du önskar något annat? Annat jobb, liv eller relation? Det gör vi alla tror jag. Att jag har hamnat på ett så bra ställe i mitt liv inuti mig, är inte något som bara blivit. Inget någon gett mi...

Hej fina! Oj så många år sedan jag skrev. Det har hänt mycket i mitt liv. Jag mår väldigt bra, ganska fri i min gamla smärta. Det ska jag återkomma till såklart. Mitt barnbarn Neo har blivit fem år, den 30 mars! En stor kille som jag antagligen ...

Hejsan!Ser att flera är ute på min blogg trots alla år sedan jag skrev. Livet har gått och jag tappade lusten att skriva. Det har nu börjat smyga sig på igen och jag kommer nog dela med mig lite än en gång. Till dess önskar jag dig en fantastisk dag!...